[titel]

Det bästa sättet att angripa sina motståndare är som bekant att förekomma dem. I detta inlägg avser jag ta upp alla möjliga (och, som det ska visa sig, omöjliga) argument för religion. Och de skola nedsablas som de villfarelser de äro!

Givetvis kan jag här inte täcka hela den klena argumentation som det religiösa massmedvetandet kan tänkas fabulera ihop, men det är ett försök att täcka de vanligaste och (i uttalarens ögon) mest funktionella pro-religiösa ståndpunkterna. Om något glöms bort eller förbises, är du varmt välkommen att föra upp detta bland kommentarerna.

Nu kör vi!

1) Religion ger mening och syfte åt utövarens liv - Ja, detta är ju givetvis sant. Men uttalandet brukar föras (främst av icke-religiösa konservativa muffare (obs vansinnigt grov generalisering)) som ett försvar för religionens existens. Som om det vore något gott. Det borde, enligt all rim och reson, möjlitvis användas som en beklagande klapp på huvudet, på samma sätt som i förhållandet till nynazistiska bråkstakar: "De är vilsna och finner väl mening med sin vilsna tillvaro i nazismen/religionen". Det är inte ett användbart argument.

2) Religionen är ju tillgodo för utövaren - Man menar alltså att det är fint att ha någon att vända sig till, bikta sig... jag menar samtala med, prästen, o.s.v. Ja, detta är ju ett lika fruktbart försvar för religionen som det faktum att bödeln får betalt är försvar för dödstraffet!

3) Religionen värnar om vettiga värderingar, och dess utövare håller sig från skörlevnad av diverse slag - Som argument spelar det här alltså på religionens värderingar, och fungerar ju inte som ett försvar för religionen, eftersom religiösa värderingar inte biter på icke-religiösa (förutom när "bitandet" tvingas fram då! vilket ju tycks vara ett tema i historien). Dessutom: om någon till äventyrs gillar värderingarna har det ju fortfarande inget att göra med tron (eftersom folk uppenbarligen har värderingar trots att de inte är troende, kors i taket!). Religionen i sig är ju överflödig.

4) Religiösa gör mycket gott - Är ju inte heller ett fruktbart försvar. Om nu det goda kommer från religionen, hur kommer det sig att icke-religiösa också gör gott? Som försvar för religionen är detta bara ett förnekande av individen, och hennes möjligheter till fria val - till valet mellan gott och ont - och det var något jag trodde man gärna saluförde i kyrkorna! Dessutom ska vi ju inte förglömma allt det elände och ondska som religionen har legat och ligger bakom.

---

Ja, kontentan är alltså att det eventuellt goda som är sprunget ur religositet varken är specifikt för religionen, eller egentligen nödvändigtvis kopplat till religionens essens: tron. Poängen är således att vi skulle klara oss utan religionen, för de fördelar som den skulle kunna tänkas ha ligger ändå i människan; de nackdelar den onekligen har ligger visserligen också hos människan, vad man däremot onekligen kan se är ju att ända sedan människan klättrade ner från träden och uppfann vapen, berusningsmedel och religion har religiösa föreställningar och utövare legat bakom intellektuellt förtryck, avrättningar, tortyr, krig, slaveri, förföljelser, klass- och kvinnoförtryck, och i princip all upptänklig ondska genom hela mänsklighetens historia.

Religioner och liknande färdigtänkta tanke- och moralpaket är ungefär som stora stenar. De fungerar ofta utmärkt att dänga till någon i huvudet med, men i slutändan är de blott en belastning; en intellektuell barlast som borde slängts i sjön för länge sedan.

/ne - helig krigare