Glada teorier om kruviga kvinnor och smarta barn.

Smarta barn föds av bredhöftade kvinnor, skriver SvD, för att (enligt den amerikanska studien) Omega-3-fettsysror (som man blir smart av, ät fisk, barn!) lagras i kvinnans stuss och höfter. Ekvationen är alltså fett arsel = mycket omega-3 = smarta barn. Jasså, det säger ni?

För det första är sådana här resonemang ett klassiskt typexempel på biologistiska skitpåsar, omega-3 är om möjligt en potentiell faktor för barnets framtida intelligens. Och för det andra förutsätter man alltså att bredhöftade kvinnor har högre omega-3-reserv, vilket förståss inte hänger ihop med något annat än forskernas förhoppningar att hitta en biologisk förklaring till allting. En bredarslad kvinna som enbart proppar i sig godis och smör lär ju inte få i sig (och givetvis inte heller lagra) speciellt mycket omega-3, så i grund och botten är ju kontentan att det enbart handlar om om huruvida man får i sig omega-3, vilket både kurviga och slanka förståss kan. Biologismen i sitt dumma esse.

Dessutom för man något kvasiresoneamng kring att män väljer kvinnor utifrån de evolutionära fördelar som breda höfter antas ge (alltså: "Ugh! Kvinna, bred bakdel! Vill ha! UGH!") utan att ta hänsyn till de faktiskta fluktationer i skönhetsidealen genom historien. Detta bevisar bara en gammal sanning: Teorier som inte är förankrade i någon empiri är bara dragna ur någons arsel.

/ne


Guide: Så citerar du som en illitterat babian ("fascism!" prt 2)

I kommentarerna till mitt förra inlägg om användandet av ordet fascism, har jag fått mothugg av den glade cynikern Andreas. Detta givetvis för att jag använde ett av hans inlägg som exempel på det slöa, slentrianmässiga gödslandet av "fascism!" i tid och otid.

Han argumenterar alltså för att "fascism!" är en användbar (och korrekt) term för att beskriva, för att citera den glade cynikern: "att man vill ha ett totalitariärt samhälle". 

Jag menar att även om detta är en komponent i fascismen, är det inte en definition av fascism, och så vidare.

Men Andreas, den glade cynikern och tillika slipade debattören har ett äss i rockärmen, inte vilket jävla äss som helst utan fucking spader äss. Han drar upp det, i en snygg rörelse, och säger: "Eat this, motherfucker!" och slänger det framför mig:

"Wikipedia och du är inte överrens. Eller så har jag missat något.
'The original meaning of the word as described by Mussolini [...] was a society in which the ideology of the state had influence, if not power, over most of its citizens'. - Wikipedia
Är inte det korrekt? Isf tycker jag min användning av ordet inte var felaktig. Eller får man bara kalla Mussolini för fascist?"

"Eat shit and die, asshole!" tänker Andreas och lutar sig förnöjt tillbaka.

Jag observerar omedelbart att den glade cynikern och framstående informationssökaren har utelämnat källhänvisning, och anar ugglor i mossen. Ett snabbt genomsök av wikipedias artiklar kring fascism ger (förutom att de stöder min uppfattning om ordets svaghet) att det "ord vars ursprungliga innebörd beskrevs av Mussolini" inte alls är "fascism", utan "totalitarianismo" (alltså totalitarism)! Så ja, du har missat "något".

Starkt jobbat, Andreas! Vet du vad? Jag är övertygad om, att om du inte var en illitterat babian faktiskt hade kunnat hitta citat på wikipedia som faktiskt hade varit till stöd för din version, bara de plockades lite ur sin kontext. Men istället väljer du att göra bort dig helt, jävligt starkt jobbat.

Och du, spader äss får du tillbaka; du vet väl vart du kan köra upp det nu, va?

/ne

Hemläxa: http://en.wikipedia.org/wiki/Definitions_of_fascism
http://en.wikipedia.org/wiki/Fascist_%28epithet%29

"fascism!"

Ovan har vi ett nästan helt innehållslöst begrepp, nästan lika tomt som formord som "på", "av" och "till". Lik förbannat används det flitigt - nej det sprids som dynga - i diskussioner och debatter. Inte minst åt vänster i den politiska skalan, men kanske framförallt bland stjärnögda anarkister är det poppis. Vi får inte heller glömma att det givetvis också används av personer utan medveten politisk hemvist, eller instinkt (detta kan ju förståss vara sant även om de har en politisk hemvist, antar jag).

Här nämns "fascism!" nästan slentrianmässigt (mot slutet av inlägget), som en given del i vad jag antar ska vara politiskt vokabulär. Och här oroar sig någon för att "fascismen!" närmar sig med stormsteg. Och där är "fascism!" att införa ordningsbetyg i skolan (som skribenten i fråga går på...).

Here's a fucking newsflash: när ni skriver/säger "fascism!" så betyder betyder det ingenting. När ni skriver "fascism!" skulle ni lika gärna kunna skriva "bajs!". Det är antagligen det mest subjektiva begrepp som finns i den politiska vokabulären.

Fascist är, så till vida vi inte talar om medlemmar i Mussolinis fascistparti, utan tvekan ett subjektivt begrepp. Yttrar någon värderande åsikter om olika människor kan man vara säker på att någon tomte ropar: "Fascist!", någon annan kallar det "fascism!" att ta ut TV-licenspengar, och någon tycker att det är "fascism!" att inte vilja ha öppna gränser för flyktingar.

Begreppet är urvattnat och missbrukat till den milda grad att det egentligen inte betyder något annat än ett avståndstagande från det vi kallar "fascism!".

Eftersom "det här är fascism!" egentligen bara betyder "det här gillar jag inte", är också nyttjandet av "fascism!" ett utmärkt sätt för folk (sådana muppar som ligger bakom bloggarna ovan, till exempel) att kumma undan med att inte förklara och inte argumentera för varför något är "fel". Det räcker ju så gott att skrika "FASCISM!"!

/ne


Rättigheter och pragmatiska lagar (mer om Mohammedrondellhunden)

http://www.cognito.se/ (webbforum för filosofi, psykologi, politik, kultur och andlighet) konfronterades jag i en diskussion av en "filosof"s försök att kringgå yttrande- och tryckfriheten till fördel för det s.k. förbudet att avbilda Mohammed (för det finns ju inga avbilder av profeten inom den muslimska världen... nej nej...). Hans resonemang gick såhär:

(1) lagar är till för att skydda människors rättigheter
(2) det finns lagar som reglerar vad man får säga (hets mot folkgrupp, etc)
(3) alltså är yttrandefriheten underordnad någon annan rättighet

Detta avslutades med en retorisk fråga:

(4) vilken är då denna rättighet?

Detta skulle alltså, enligt "filosofens" egen utsago, vara intressant ur rättighetsteoretisk synvinkel.

Jasså?

Saken är ju den att det här inte alls handlar om rättigheter (vilket förståss gör det jävligt ointressant ur ett rättighetsteoretiskt perspektiv). "Rättigheten att inte bli kränkt" (eller vad det nu var för omskriving för "Öh, jag tror att jag får ett jävla filosofiskt nimbus om jag skriver 'bajs, baj, bajs' paketerat i "rättighetsteori" (phewf!)" som var "filosofens" visa slutkläm) är förståss inte en rättighet, lagar som reglerar detta (exivs hets mot folkgrupp) är pragmatiska och inte avsedda att skydda rättigheter i direkt bemärkelse. Poängen med dylika lagar är att minska friktion oilka samhällsgrupper emellan, och alltså i förlängningen att verkar preventivt mot aggressioner.

Men det handlar inte om rättigheter. Och givetvis inte om rättighetsteori...

/ne

RSS 2.0